Att leva på soc.

Och det är inget kul alls. Han jag har där ringde mig nyss och pratade lite om sommarjobb. Eftersom jag går där, så tycker dom helst att man ska jobba på sommaren, vilket jag kan förstå. Men hur i hela friden ska jag kunna skaffa sommarjobb?
Dagisöppet är på Smögen nu i år, vilket ligger 1 mil härifrån. Jag har inget körkort, så jag kan inte åka dit.
Jag har inte heller någon större lust att åka buss dit för lämna och hämta honom.
Nästan alla jag vet som kan ställa upp och passa honom ska också jobba.
What to do? Så nu ska jag ut dit på samtal om detta i slutet av månaden. Han tyckte att jag iallafall ska söka jobb, och sedan lösa resten. Schysst att få ett jobb, som jag sedan inte vet om jag kan jobba eller inte. Då kunde någon annan lika gärna fått den platsen som kan jobba.
GAAH. Och att leva på 200 spänn nästan varje månad är inte heller så himla rockigt. Fy, jag grinar över detta.
Jag vill inte, vill inte Mår så dåligt över det här.
Visst, jag kunde lika gärna börja jobba nån stans, skippa skolan. Men då skippar jag en chans att inte få en utbildning, vilket jag vill ha. Att kunna få ett schysst jobb i framtiden som jag trivs med. Nästan alla jobb kräver en utbildning nu. Och jag vill bara få det gjort, gå klart skolan, så jag har en säker plats. Jag uppskattar deras hjälp, tro mig inte fel.
MEN.. Det ÄR inte alls kul att inte stå på egna ben.