Det sista ja gjorde inatt va att gråta, de första ja gjorde när ja vakna var att gråta. Ja bara gråter å gråter hela tiden.. Har ont i hela mej, kan inte förstå att de skulle bli såhär, kan inte fatta de. Efter så här många år tillsammans så e de precis som att inget har funnits, som att allt e borta. Ja kan inte bara föreställa mej ett liv utan han.. han e mitt allt ju, han har tagit mitt hjärta. Skulle äta förut, fick trycka ner mej 2 mackor, ja kunde inte ens äta! Mår bara illa av maten.. USch, känner mej så svag. Vill kunna må bra så att barnet oxå gör de, men just nu går de inte. Hur ska ja kunna tänka annorlunda lr få mej att må bättre ?! De kansek ändå e bra att ja gråter hela tiden.. så ja får ut allt. Men ja hatar verkligen att må så här! Å de finns inget ja kan göra.. Han vill ju inte ha mej längre, han har inte ens känslor kvar. De e inte ens nån ide att försöka. Men hur ska ja kunna gå vidare när ja har alla dom där känslorna kvar, när ja älskar han så in i helvete mkt! Mormor kom förut till mej.. ja kunde inte hålla mej, allt bara kom! Å de kändes så sköönt att kunna sitta där å gråta ut med någon. Att inte va ensma.. Å ja vet att min familj kommer va där för mej, men de e ju ingen i hela världen som kan ersätta Elias plats. Kan inte riktigt tänka mej just nu hur ja ska klara detta. Som sagt, han har tagit mitt hjärta, han e min andra halva. För att leva måste man ha sitt hjärta å sin andra halva, annars funkar man inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar