Pappor har det lätt..

Tänkte på det. Som pappor har de lätt egentligen.
Vi kvinnor går gravida i 9 månader, vilket inte alltid e de lättaste. Massa hormoner å känslor. Sen ska vi föda oxå, vilket inte heller e de lättaste. Efter de ska vi ta hand om barnet. Lära känna barnet, amma, gå upp på nätterna. De e ju full rulle med en gång. Men papporna kan gå ut å tex. dricka med sina kompisar för att fira. Dom kan sova hela nätter, å sen säga att dom inte vaknar av barnet. Dom kan hela tiden göra precis som dom vill, å vi mammor får va hemma. Men ja tror att dom tar oss mkt för givet oxå. Om dom vet att dom MÅSTE ta ansvert, så tror ja säkert att dom skulle göra de, dom kan bara dom vill.. Men nu vet dom att vi finns där. Sen klagar dom på att vi e så självupptagna, att man e så trött .. lr si å så. Men de e väl inte konstigt?! Tänk om hade delat upp på det.. Så mkt lättare de hade vart då. Om både tog lika mkt ansvar. Sen klagar dom på att alla tjejer bråkar om ensam vårdnad å sånt skit .. Men de kanske e för att just alla, lr ja, dom flesta håller på såhär? De e väl inte konstigt. Ja.. de finns en massa som man kan rabbla upp. Dom har de allt för lätt ibland.
Vi klarar oss gott å väl utan dom .. Men ändå e vi så beroende av dom. Å nu drar ja inte alla pappor över en kant. Men oftas brukar de se ut såhär. 
Nej. Nu ska ja gå å lägga mig. Har ändå inget att göra. Får väl se om Elias dyker upp sen.
Natti natti på er!